Idag har jag en ledig dag hemma igen. Utanför fönstret yr snön i vinden. Vi har ett tunt, men dock snötäcke.

I morse släppte jag ut hästarna i hagen, gav dem hö, och kröp sen in och la mig igen för att sova en timme till. Skönt!

När jag vaknade hörde jag underliga ljud. Det var någon utanför huset! Det bökade och dunsade. Jag tittade ut genom sovrumsfönstret och fick se... tre glada hästar i trädgården! Oj vad de sprang och skuttade. Nästan ända upp på altanen kom de.

Snabbt kom jag i kläderna, långkalsonger och mössa och vantar behövdes idag. Bara två minus, men rått och blåsigt, som det ofta blir på västkusten. Kallare vid noll här än vid tio minus i inlandet.

Hästarna tänkte inte låta sig fångas in i brådrasket. De sprang värre när de fick se mig. Hela gräsmattan var full av djupa hål, för någon tjäle har vi inte hunnit att få.

Det var bara att gå till stallet och hämta en hink morötter. Ylva var bångstyrig, men Bonita lät sig fångas in och ledas till hagen. Mutad med morötter gick hon in. Grinden var stängd, så det var inte där de kommit ut. När väl Bonita var inne, tyckte Ylva det gick an att komma också. De fick lite hö, så var friden återställd.

Lilla Ebba är svårast att fånga när hon väl kommit lös. Morötter i all ära, men bus är roligare.

Nå, till sist var även hon innan för tråden.

Sen var det till att leta efter hålet i stängslet. Vi har en grind till, lite längre bort, jo den låg nere! Det var lätt att stänga till igen och sätta på strömmen.

Ajaj, mina små ryttartjejer som var här igår. Aldrig öppna en grind utan att stänga den igen.

Vilken tur att jag var hemma! Vem vet vad tre hästar hittat på under dagen om ingen sett dem!