Nu är de här! Vitsipporna.
Rufsiga och bleka sticker de upp ur löv och mossa. Det krävs några fler soldagar för att de ska bli som en vit matta mellan träden. Jag har också sett svalört, och våra påskliljor i det varmaste läget visar redan färg.

Nu suger det plötsligt i trädgårdstarmen.
Växthuset som aldrig blev städat i höstas får en överhalning. Kvickroten har frodats där i vinter, långa vita rötter kan man dra upp. Men man vet så väl att man aldrig får upp allt. De rotbitar som blir kvar räcker mer än väl för sommarens grönska. Kan man inte äta kvickrot? Om den vore god skulle man välsigna den aldrig sinande grödan, istället för att klaga på den.
Hästarna har fått vara ute på natten ett par gånger redan, deras tjocka vinterpäls värmer dem, även om det går under noll. Förr var de ute året runt, men nu när Bonita är gammal, vill hon gärna ligga ner och sova, och jag tycker marken blir för kall för henne att ligga på.
Jo, vi har funderat på att bygga en ligghall.
Hönsgården har lämnat planeringsstadiet, vi har grävt runt för att kunna få ner nätet en bit i marken. Jordspett är inköpta och ska bara slås ner, virke till stolpar ligger och väntar. Med vår grannes välkomna hjälp hoppas jag att gården blir klar i påsk.