Potatisen är i jorden, och nu får det gärna regna.
Och regnar gör det, som på beställning!

Det droppar och strilar, härligt! Jord och växter suger törstigt åt sig.

Stenarna i vår Gravel Garden blir blanka och vackra. Hällkaren fylls. Vilken tur att jag städade bort gamla löv och kvistar, nu blir där rena fina vattenpölar.

Gravel Garden var mitt projekt för ett par år sedan. Vi grävde fram berget, la till en yta med okrossad sten och i ena hörnet la vi flata stenar att ställa en trädgårdsmöbel på.

En bondpion och några tigerliljor vid husgrunden, säkert sedan huset var ungt, inspirerade mig att plantera fler pioner och liljor runt grusplanen. Men de ville inte växa under syrenerna, som tar all näring.
Istället har vi nu en matta av självsådda violer i gruset, och i ena hörnet ett smultronställe med vilda smultron. I andra hörnet har jordgubbarna rymt från landet och planterat sig mellan stenplattorna. Timjanplantorna som jag satte i skrevorna i berget har trivts bra och spridit sig.

Just nu är det violtid. Sedan blommar syrenerna och den gamla pionen, jag förstår inte hur den kan klara sig med så lite jord. Bredvid den ett löjtnantshjärta. Under sommaren blommar en del liljor i olika perioder, för övrigt har gräset tagit tillbaka sitt territorium under syrenerna.

Gravel Garden är vackrast när det regnar. När solen skiner är det trivsamt att sitta på berget och doppa fötterna i hällkaren. Om de torkar ut har vi en liten groda som sprutar vatten i dem igen.